Nordisk mytologi
Vikingatiden: när var den, vilka var vikingarna och hur levde de?
jun
Vikingatiden är knappt tre århundraden, inte ett folk och inte en livsstil man kunde välja på en söndag. Jag smider symboler från den tiden varje dag, och folk frågar mig ständigt vad ordet egentligen betyder. Så här är hela bilden: när vikingatiden var, vilka vikingarna faktiskt var, hur de levde, vart de reste och varför arvet fortfarande syns i Sverige, från ortnamn till veckodagarna du säger utan att tänka på det.
Snabbfakta om vikingatiden
- Period: cirka 793–1066 e.Kr. (slutet av järnåldern i Norden)
- Startpunkt: plundringen av klostret Lindisfarne i England år 793
- Slutpunkt: slaget vid Stamford Bridge år 1066
- Områden: från Nordamerika i väst till Konstantinopel och Kaspiska havet i öst
- Samhälle: bönder, handelsmän, hantverkare och sjöfarare. Inte bara krigare
- Arv i Sverige: över 2 500 runstenar, ortnamn, veckodagarnas namn och språket
- ”Viking” var ett yrke man for ut i, inte ett folkslag man föddes till
- De flesta nordbor var bönder som aldrig lämnade gården
- Perioden slutar formellt 1066, men seden dog långsammare än så
När var vikingatiden?
Vikingatiden räknas från år 793, då klostret Lindisfarne på Englands nordostkust plundrades. Den första storskaliga räden som skakade det kristna Europa. Till år 1066, då den norske kungen Harald Hårdråde stupade vid Stamford Bridge. I Skandinavien utgör perioden slutet av järnåldern.
| År | Händelse |
|---|---|
| 793 | Räden mot Lindisfarne, vikingatidens symboliska start |
| ca 750–975 | Birka i Mälaren blomstrar som Sveriges första stad och handelsnav |
| ca 874 | Island koloniseras av norska utvandrare |
| 911 | Vikingahövdingen Rollo får Normandie i län, ”nordmännens land” |
| ca 965 | Danmark kristnas under Harald Blåtand (Jellingstenarna) |
| ca 985 | Grönland koloniseras av Erik Röde |
| ca 1000 | Leif Eriksson når Vinland, Nordamerika, 500 år före Columbus |
| 1066 | Stamford Bridge och Hastings, vikingatidens slut |
Vad betyder ordet ”viking”?
Ordet kommer av fornnordiskans víkingr. Att ”fara i viking” betydde att ge sig ut på sjöfärd, för plundring, handel eller båda. En viking var alltså en sysselsättning, inte ett folk. De allra flesta nordbor var bönder som aldrig for i viking en enda gång i sitt liv. Det förargar mig lite hur ordet används idag, som om varenda nordbo gick runt med yxa och plan. De flesta gick runt med en spade. Ordets ursprung debatteras fortfarande: det kan komma av vik, den som håller till i vikar, eller av vika, sjömil, skiftet vid årorna. Jag vet inte vilken som stämmer. Ingen vet, om jag ska vara ärlig.
Vilka var vikingarna? Samhället
Vikingatidens samhälle var skiktat men rörligt.
- Jarlar – hövdingar och stormän som ägde mark, skepp och följen
- Karlar – fria bönder, hantverkare och handelsmän. Samhällets ryggrad, med rätt att tala på tinget
- Trälar – ofria som arbetade på gårdarna. Träldom kunde lämnas genom friköp eller frigivning
Beslut fattades på tinget, där fria män samlades för att döma tvister och välja ledare. En av Europas äldsta rättstraditioner. Lojaliteten mot ätten var samhällets kitt: heder, gästfrihet och löften vägde tyngre än skrivna lagar. Man kunde inte betala sig ur ett brutet löfte. Det fanns inget kontor att gå till.
Kvinnorna under vikingatiden
Vikingatidens kvinnor hade rättigheter som var ovanliga i samtidens Europa. Husfrun bar gårdens nycklar, en synlig maktsymbol, och styrde gård, ekonomi och hushåll när männen var borta. Kvinnor kunde äga och ärva mark, begära skilsmässa och driva handel. Religiöst stod kvinnan i centrum som völva, den spåkunniga som mästrade sejden.
Krigargraven Bj 581 i Birka antogs länge tillhöra en man. En DNA-analys visade 2017 att den innehöll en kvinna, begravd med fullständig krigarutrustning. Fyndet bekräftades i en uppföljande studie och diskuteras fortfarande bland forskare.
Hur levde vikingarna i vardagen?
Vardagen levdes på gården. Familjen bodde i långhus, upp till 30 meter långa byggnader med väggar av timmer eller flätverk och lera, jordstampat golv och en öppen härd i mitten. Här samsades människor, förråd och ibland djur under samma tak.
Man odlade korn, råg och havre, höll kor, får, getter och svin, fiskade och jagade. Kosten bestod av gröt, bröd, fisk, kött och mjölkprodukter, samt öl och mjöd som dracks ur dryckeshorn vid fest. Kläderna vävdes av ull och lin och färgades med växtfärger. Både män och kvinnor bar smycken, spännbucklor, halsringar, armringar och torshammare, som visade status, tro och tillhörighet. En hammare av silver sa något helt annat om dig än en av järn. Det gäller fortfarande, bara att materialet bytt namn till rostfritt stål.
Hygienmyten förtjänar att dödas direkt, den irriterar mig varje gång jag hör den. Arkeologin visar kammar, pincetter och öronskedar bland de vanligaste fynden, och lördag hette laugardagr, tvättdagen. Vikingarna var sin tids mest välkammade européer, inte de smutsiga skäggmonster som filmerna gärna målar upp.
Dryckeshorn & Dryck
10 horn och tillbehör i lager, från enkla brukshorn till praktfullt monterade. Samma sällskap kring bordet, tusen år senare.
Se kollektionen →Skeppen, vikingatidens teknologiska under
Inget förklarar vikingatiden bättre än skeppen. De klinkbyggda långskeppen var snabba, grundgående och havsdugliga på samma gång. De kunde korsa Atlanten och samtidigt ro uppför en flod på en meters djup. Med segel och åror, en bordläggning av överlappande plankor och det berömda drakhuvudet i fören blev skeppet både vapen, handelsfartyg och statussymbol. Fynd som Oseberg- och Gokstadskeppen i Norge visar hantverksskickligheten. Samma tålamod som går åt när man formar en detalj i stål tills den sitter exakt rätt, fast i en helt annan skala.
Resorna: västerled och österled
Västerled
I väst slog nordborna till mot England, Irland och Frankerriket, men de stannade och byggde också: Danelagen i England, städer som Dublin och York (Jorvik), hertigdömet Normandie. Via Island (874) och Grönland (985) nådde Leif Eriksson omkring år 1000 Vinland, Newfoundland i dagens Kanada, bekräftat av utgrävningarna vid L’Anse aux Meadows.
Österled
Svenska vikingar, ruser, följde floderna genom dagens Ryssland och Ukraina, grundade handelsstationer och nådde Miklagård (Konstantinopel) och Kalifatets marknader. I den bysantinske kejsarens livvakt, väringagardet, tjänade nordbor i generationer. Hem kom silver i ofattbara mängder. På Gotland har man hittat fler arabiska silvermynt än någon annanstans i världen.
Sverige under vikingatiden
Det svenska landskapet bär epoken överallt: Birka i Mälaren (ca 750–975) var Sveriges första stad, Gamla Uppsala religiöst och politiskt centrum med sina kungshögar, och Gotland Östersjöns rikaste handelsö. Framför allt: Sverige har världens flesta runstenar, över 2 500, restade till minne av släktingar, resor och brobyggen. Läs mer i vår guide om runor och futharken.
Tro, symboler och högtider
Vikingatidens människor levde med asatron: Oden, Tor och Freja, världsträdet Yggdrasil och löftet om Valhall. Tron bars synligt, som torshammare kring halsen, som vegvisir och valknut. Vid bloten skålades för gudar, skörd och seger. Hela gudavärlden hittar du i vår guide till nordisk mytologi.
Kristnandet och vikingatidens slut
Kristendomen kom gradvis, med handeln, missionärer som Ansgar (Birka ca 830) och kungar som såg politisk vinning. Danmark kristnades på 900-talet, Norge omkring år 1000, medan Sverige höll fast vid de gamla sederna längst: Uppsalatemplet ska ha stått in på 1080-talet och Sverige räknas som kristnat först under 1100-talet. Med kristnandet, starkare kungamakter i Europa och slutet på rädernas lönsamhet ebbade epoken ut. Långsamt, inte över en natt. Sådant tar aldrig slut på en dag, oavsett vad tidslinjer i skolböcker påstår.
Myter om vikingatiden, vad som är fel
- Hornhjälmar? Nej. En romantisk uppfinning från 1800-talets opera och konst. Inte en enda hornhjälm har hittats. Hela historien om vikingahjälmen.
- Smutsiga barbarer? Tvärtom, kammar och badrutiner gjorde dem till samtidens renligaste.
- Bara plundrare? Handel, hantverk och kolonisation dominerade. Räderna var undantag, inte vardag.
- Ett enat folk? ”Vikingarna” var danskar, norrmän och svear med olika mål och kungar.
Folk frågar ibland om jag ”tror på” att bära torshammare eller vegvisir utan att vara troende själv. Jag brukar svara att gårdagens folk bar sina symboler för skydd och tillhörighet, inte för att matcha outfiten. Bär den för det den betydde då, inte som ett kostym-tillbehör. Det är hela skillnaden.
Vill du bära en symbol med samma betydelse idag, här är en.
Vikingatidens arv idag
Arvet finns i veckodagarna (tisdag–Tyr, onsdag–Oden, torsdag–Tor, fredag–Frigg/Freja), i ortnamn som Torsåker och Odensala, i tusentals runstenar längs vägarna, och i symbolerna som bärs på nytt. Jag har smitt om samma motiv i över fyrtio år och de slutar aldrig sälja sig själva. Det säger något om hur djupt det sitter.
Vanliga frågor om vikingatiden
Hur länge varade vikingatiden?
Bar vikingarna hornhjälmar?
Hur långt reste vikingarna?
Vilket språk talade vikingarna?
Vad hände efter vikingatiden?
Fortsätt din resa: Nordisk mytologi – den kompletta guiden · Asatro – den fornnordiska tron · Vikinganamn och deras betydelse
